Predikan 990117
Predikan 990124
Predikan 990207
Predikan 990221
Predikan 990307
Predikan 990314
Predikan Palmsöndagen
Predikan Långfredagen
Predikan Påskdagen
Predikan 990411
1 Mos 32:22- Jag har brottats med några frågor den senaste tiden som jag faktiskt vill dela med er idag. Det handlar om församlingen, det handlar om mina vänner, det handlar om mig själv. Temat för predikan är, "Att brottas med Gud". När Jakob brottas med Gud är det en verklig brottningskamp. Så vill jag i alla fall tolka den, det är ingen dröm, ingen syn, det är en verklig upplevelse. När jag brottas med mina frågor är de också i högsta grad verkliga. Det är viktiga, och verkliga, frågor. Varför utbränd och sliten? En av dessa frågor handlar om varför vänner och kollegor bränner ut sig i församlingsarbetet. Andras förväntningar... -I kontrast till mina gåvor... -Mycket goda initiativ, men vem skall driva dem? Egna förväntningar -Jag vill vara en herde... -Leda församlingen till Jesus Kristus och trons källor. -Varna och skydda församlingen för faror Inget andligt genombrott... -Många väntar på ett genomgripande andligt genombrott. Att människor verkligen blir förnyade till hela sin varelse. Och när denna förnyelse uteblir i församlingen förlorar församlingens ledare kraften och inspirationen. Vilken är den utlösande faktorn i för verklig förnyelsen? "Jag släpper dig inte, med mindre du välsignar mig." Förnyelse är inte smärtfritt. Den bryter och bänder i församlingen. Gud tillfogar också Jakob en skada. En del vill inte förnyelse och förvandling, andra säger att: -Ja, visst vill vi att Gud skall börja påverka oss och verka ibland oss, men det får ju inte betyda att vi inte längre känner igen oss i våra gudstjänster. Detta kommer inte att vara smärtfritt. En verklig förnyelse kommer att bryta och bända mitt ibland oss. Vad menar jag med en verklig förnyelse? ¤ Det är en händelse som ger mig anledning att sätta upp en markering i mitt hjärtas rum, som en ständig och evig påminnelse att då upplevde jag något nytt och genomgripande. ¤ En verklig förnyelse innebär dessutom att jag inte kan gå ut ur kyrkan efter t ex en gudstjänst och genast börja tala om väder och vind. Utan gudstjänsten och mötet med Herren skall vara det som upptar min tanke och är mitt samtalsämne. ¤ En verklig förnyelse innebär att församlingen får en attraktionskraft. Gudstjänsterna kommer att attrahera ungdomarna, de kommer att attrahera människorna i kontaktnätet som församlingen har, de kommer att attrahera oss alla så att vi riktigt längtar att mötas till gudstjänst gång efter gång. Jag kommer inte att orka att vara predikant om jag inte upplever att det jag delar med församlingen fäster djupare så i församlingens själ än att man kan ha glömt predikan några timmar senare vid söndagsmiddan. Men när och var skall det börja? Några tänker att det börjar med ungdomarna, det har ofta varit så att ungdomarna har gått före när förnyelsen börjar. Själv tänker jag att det skulle egentligen börja hos de medelålders och äldre, då skulle det få genomslag i hela bygden med en gång. Och då skulle ju ungdomarna se på sina föräldrar hur de förändras. Men det är varken bland ungdomarna, de medelålders eller bland de äldre det börjar. Nej det är nämligen helt fel att tänka så. Sitt inte som gjuten fast i din bänk och vänta att det börjar någon annanstans hos någon annan. Tänk inte att vi skall vänta till förnyelse och väckelse börjar i någon annan församling och att det sedan skall smitta också vår. Nej, hela tankegången är fel. Förnyelsen börjar hos mig. I mitt hjärtas omvändelse. Tänk om Gud har planerat att det är Ölmstads Missionsförsamling som skall gå i spetsen för den andliga förnyelsen i landet, och så sitter vi här som gjutna fast och väntar att det skall komma någon annanstans ifrån. "Jag går inte härifrån med mindre att Gud välsignar oss. Jag håller församlingen som gisslan till dess att du, Gud, välsignar oss." Så tänkte jag faktiskt när jag förberedde predikan. Det är ett uttryck för min nöd för församlingen och min brottningskamp med Gud. Vad är det som hindrar dig, Gud, att börja idag? Samtal med C-O Hultby..."Ja, det är ju ingen väckelse i vårt land, precis." När morgonen gryr gäller det att vakna, när solens strålar slinker igenom persiennen är det tecknet för att nu bör jag nog snart stiga upp. Även om vila och sömn är härligt, kan man inte om man vill behålla hälsan bli liggande kvar i sängen. Nej, när morgonen kommer, då stiger man upp. Och för en del är det förenat med ett viljebeslut. Nu går jag upp! När Herren låter sin sol gå upp över sin församling är det inte längre tid att vila och sova. Då krävs ett viljebeslut. Nu vaknar vi och stiger upp. Är vi färdiga för beslut?! Herren vill komma med sin Helige Ande och förnya vår tro. Förnya vår inspiration. Förnya vårt gudstjänstliv. Förnya vår inbördes gemenskap. Förnya vårt dop. Förnya vår kallelse. Förnya vårt inre öga, så att vi likt Jakob kan utbrista: "Jag har sett Gud ansikte mot ansikte!" Berättelsen om Jakob som går sin bror Esau till mötes. När Esau hör att Jakob är på väg, så drar han ut till med 400 man för att möta Jakob. Jakob blir rädd. och när de ser varandra faller Jakob ner på knä och böjd kryper han fram mot Esau för att visa sin vördnad och sin underlåtenhet. Skona mitt liv! Förlåt mig för allt jag gjort dig! Esau däremot rusar fram för att möta Jakob och omfamnar Jakob och kysser honom och båda brister ut i gråt. Herren är här för att omfamna oss alla. För att visa att hans nåd är ny, hans kärlek är ny, att hans församling är hans älskade ägodel! Låt ditt hjärta förnyas av Jesus Kristus och av hans Helige Ande. AMEN!